Hittar gamla nedskrivna citat. Här, Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Det är mörkt, vackert och djupa träsk.
“En dag börjar någon rita. Blystiftet glider över pappret. Genomskärningar: mått, skuggningar. Det är världen som ska komma.”
“Nu djupnade skuggmörkret i rummet. Nu tätnade kvällen.”